CLICK HERE FOR BLOGGER TEMPLATES AND MYSPACE LAYOUTS »

17 september 2009

[ Dagis ]

Första dagen på dagis blev ju sådär.
Jag lämnade ju Hampus vid 8:30. Kl 10:40 ringer telefonen. Det är en av “fröknarna” som ringer. Hon låter stressad och jag fattar direkt att det inte är som det ska… Hon berättar att Hampus har ramlat i rutschkanan, att han försökt sätta sig rätt men fastnat med benet och ramlat framåt istället. Hon hade varit i närheten men inte hunnit fram så Hampus hade slagit i munnen och blödde väldigt mycket och att några tänder var lösa!
Som tur är bor vi bara lite längre upp på gatan från dagiset, så jag skyndade mig dit. Hann tänka väldigt mycket på dom 3 minuterna det tog att komma fram.
När jag kommer in sitter Hampus och leker med några saker. De andra barnen är fortfarande ute.
Han ser mig och berättar att han ramlat. Att han hade ont på rumpan och munnen… Såg att han var svullen på läppen så bad om att få se i munnen… Kände på tänderna och ingen var lös! *PUH*
Blev lite irriterad för att dom ringt och varit så… ja nästan panikslagna, kändes det som! Och att de sagt saker innan de visste säkert, som att tänderna var lösa! Jag bad även att få göra en “olycks-anmälan” eller vad det kan tänkas heta… Utifall tänderna skadats.

Hampus ville sen gå ut och leka igen. Men eftersom han bara hade en halvtimma kvar så tyckte de att vi skulle gå hem och komma tillbaka imorn… Konstigt.

Förstår att man får dåligt samvete när barn ramlar och slår sig. Speciellt när det inte handlar om ens egna barn.
Dom sa till mig “Vi kan inte ha stenkoll på allt, då behövs det en fröken per barn om vi ska klara detÅ det fattar jag väl?! Skulle jag skälla på dem eller vadå? Barn ramlar, barn gör sig illa! Så är det.
Det kan väl inte vara första gången det händer på det dagiset?!
Och inte lär det vara den sista heller!!
Men så kändes det. Dom visste inte hur dom skulle hantera det.
Hur hade dom gjort om jag inte bott längre ner på gatan?
Varför inte kolla barnet, konstatera att allt är bra och SEN informera föräldrarna! Istället för att hetsa upp sig så på en gång…?

DSC02407 Hampan på väg till dagis!
<3

1 kommentarer:

Emma sa...

Vilka konstiga fröknar... Man brukar ju inte ringa till föräldrarna så fort det hänt nånting om det inte är allvarligt.. hjälp, jag skulle bli jätterädd om dom ringde så där... Huga... Som du säger så ramlar ju barn (även på dagis) hela tiden...

Vad söt han är lillgrabben! :)